Har hälften av den tiden som behövs för att producera och trycka en tidning. Nu ska jag göra två tidningar. Att jag sitter hemma nu är egentligen ohållbart, men jag får ta morgondagens natt till förfogande i stället. Allt löser sig säkert till slut, men stressen på vägen är ingen höjdare, vill jag lova.
Men går ni på Djurgården-Trelleborg på måndag på Stadion så får ni se den första tidningen jag någonsin gjort. Se så, köp biljett nu.
Radio Nowhere, en härligt rockig låt från ett ännu underbarare album, Magic.
Kunde inte hålla mig. Hela skivan har läckt ut och till slut var jag tvungen att lyssna. Väntar fortfarande på att köpa skivan dock, den kommer göra sig fin i skivsamlingen. 
Bruce har verkligen lyckats den här gången. Han låter precis som han ska, riktigt skön rock med vissa influenser från 70-tal. Men framförallt har han hittat det sound som låter som Bruce 2007 ska ha. Mycket bra skiva.
Mina konsertplaner är nu i stort sett helt fastställda. Har biljetter till Oslo, Köpenhamn, Stockholm. Antwerpen, Köln, Belfast och New York x2. Är lite tveksam till Köln eftersom det är en dålig sittplats, men förmodligen åker jag dit ändå. I dag bokade jag i alla fall flyg och hotell till New York. Går på många kronor, men jag hinner även ta mig till Asbury Park och Stone Pony – inte helt fel. Där har jag tänkt köpa en jacka som jag spanat in i flera år.
Har inte bokat alla resor än, men tåg till Oslo, flyg Oslo-Köpenhamn, tåg Köpenhamn-Stockholm och flyg Stockholm-Bryssel är ordnat så här långt. Nu väntar jag bara på att få hem konsertbiljetterna till Oslo och Antwerpen. Lite nervös väntan ändå. Biljetten till Belfast fixar en vän. Tåg Antwerpen-Köln saknas samt flyg Köln-Belfast-Stockholm. Sen så är jag redo. Men häftigast blir nog ändå konserterna i Madison Square Garden. Har dåliga platser, men bara att vara på plats kommer vara stort.
Komma till New York igen gör inget heller. Saknar verkligen staden, det var otroligt kul när jag var där för två år sedan.
I dag kom 30-sekundersklipp ut på alla låtar från nya albumet Magic. Visste vore det intressant att höra hur skivan låter – jag har dock hört officiellt släppta singeln Radio Nowhere – men jag vill köpa skivan, lägga i den i cd-spelaren och sen bara sätta mig och lyssna i en timme eller så. Det nöjet blir förstört om man redan har hört låtarna.
Med andra ord: jag ska hålla mig borta från den där tyska nätbutiken. Lättare sagt än gjort, kan jag meddela. Lösningen hittills har varit att jag gick in i routern och blockade åtkomst till sidan. Har sedan dess många gånger varit på väg in till sidan för att lyssna, men stoppats. Vän av ordning påpekar förstås att jag kan ta bort blockeringen i routern. Så är det, men – under den tiden hinner jag komma till sans. Vet ju att jag egentligen vill vänta … (men när folk hyllar låtarna, t.ex. Livin’ in the future, är det svårt – men det ska gå!).
Efter 29 timmars köande så stod man där med biljetterna i handen. Mycket skön känsla.
Samtidigt måste jag säga att det här köandet gick betydligt mer smärtfritt än tidigare. Förmodligen beroende på ett väldigt trevligt sällskap av Froggy, Malin, Niklas, Michel, Thomas och övriga köare. Min kudde som jag för första gången tog med mig ska också ha lite beröm, hur skönt som helst att ha en kudde i stället för ryggsäck under huvudet.
En svala flygande över ängarna
En svan på kustbrutna vågor
En nyckelpiga på ett daggvått löv
Sommaren svallar i solstrålarna
Ibland blir man lite poetisk och behöver skriva av sig …
Åkte till Israel för att träffa min pappa och övriga släkten där för första gången. Visste inte mer än att pappa fanns och att jag hade något eller några halvsyskon. Det var allt jag hade fått reda på under de två telefonsamtal jag hade haft med min pappa under livet.
De visste inte att jag skulle komma, mer än någon gång snart. Väl på plats ringde jag, fick en adress till en restaurang där pappa jobbar, gick åt något håll som hotellreceptionisten visade – och där stod han. Kände igen honom omgående, trots att ett 15 år gammalt kort är det enda jag har.
Han blev jätteglad att se mig och vi har haft lite kontakt nu efter att jag kommit hem.
Under kvällen på restaurangen visade det sig att jag har två halvbröder (de på bilden, Itzik 10 år och Ilay 3,5 år). De träffade jag så småningom, precis som mina farföräldrar och en av mina tre fastrar. Dessutom har jag tre farbröder. Jag träffade också tre av mina 19 kusiner, Ortal (lika gammal som jag) och Shir (12 år) är de på bilden. Yakir var bara hemma över helgen från armén, så han passade på att sova så mycket som möjligt, så honom har jag ingen bild av.
Längtar tillbaka. Vill lära känna alla bättre och dessutom lära mig hebreiska. Engelskan fungerade hyfsat med de flesta, men svårt att diskutera ingående. Ortal har arbetat i USA – och är på väg dit igen just nu, tror jag- så hon fick översätta mycket.
Den viktigaste resa jag har gjort.
10 km löpning i Hammarby Sjöstad var det enda jag hade planerat för nationaldagen. Och så blev det också – även om min pulsklocka visade på 9,21 km. Löpningen gick riktigt bra för att vara mig. Inga direkta bröstsmärtor utan jag kunde springa på fritt. 53 minuter och 53 sekunder tog de två varven att springa.
Jag hade trott att startfältet skulle vara större, men det visade sig vara enbart 175 personer. Men det gjorde inte så mycket, fältet blev utspritt och man behövde inte trängas alls. Resultatlistan har inte kommit än, men jag tror att jag gick i mål som 120-130:e. Med min dåliga träningsdisciplin så får jag vara nöjd med det.
Tillägg: Nu hade faktiskt resultatlistan kommit. Och jag kom faktiskt 125:a. Dessutom stämde tiden exakt, men det beror väl förstås på att de inte hade individuell klockning vid starten. Men bra att klocka mig i mål samtidigt som jag gjorde det.
Sen tittade jag förstås på Sverige-Island på kvällen (bara tv, tyvärr) vilket ju blev en trevlig föreställning. Visserligen var inte spelet alltid så mycket att hurra för, men gör man fem mål så har man utnyttjat motståndarnas svagheter på ett bra sätt. 5-0-målet kom lite väl mycket som en skänk från isländska backen, kan jag däremot tycka …